CET: 18.14
Folkhälsomyndigheten (FoHM) har fått rapporter om nio misstänkta akuta fall av inflammation i levern, hepatit, hos barn. Orsaken till den akuta hepatiten är i nuläget okänd. Vårdgivare uppmanas nu att vara uppmärksam på fall med akut hepatit, främst hos barn, där orsaken till sjukdomen inte är klar.
De nu aktuella fallen som har anmälts till Folkhälsomyndigheten, och som Folkhälsomyndigheten har rapporterat vidare till Europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC, rör sig om en form av akut hepatit men utan känd orsak. Fallen har insjuknat under perioden november 2021 till april 2022 och finns spridda över landet. Liknande fall har rapporterats från bland annat Storbritannien, Irland, Nederländerna, Danmark, USA och Japan.
– Att ett barn drabbas av akut hepatit med okänd orsak är mycket ovanligt men förekommer. Folkhälsomyndigheten undersöker om fallen som vi ser nu representerar en ökning av akut hepatit med okänd orsak eller inte, säger statsepidemiolog Anders Lindblom.
Utvecklingen följs noga av Världshälsoorganisationen WHO och av de smittskyddsansvariga myndigheterna i medlemsländerna, i Sverige Folkhälsomyndigheten. Fallen utreds för att se om det finns någonting gemensamt som kan förklara orsaken till sjukdomen.
– Folkhälsomyndigheten har informerat vården i Sverige om utvecklingen för att uppmärksamma på patienter med symtom som behöver utredas som misstänkt fall av hepatit med okänd orsak, säger statsepidemiolog Anders Lindblom.
Huvudhypotesen är att det rör sig om infektion med adenovirus, men det är ännu inte fastställt. Adenovirus är en stor grupp virus som kan orsaka både luftvägs- och tarminfektioner. Infektion med adenovirus är vanliga, men allvarliga infektioner är mycket ovanliga.
Det finns olika varianter av virusorsakad hepatit, de benämns från A till E och har främst gemensamt att de ger symtom från levern som yttrar sig på olika sätt.
Vid fall av hepatit utreds om den orsakas av något av de kända virus som ger upphov till hepatit, i första hand hepatit A, B, C och E (hepatit D förekommer endast tillsammans med hepatit B), men hos barn även EBV (Epstein-Barr virus) och CMV (Cytomegalovirus). Utöver det finns hepatiter som orsakas av andra infektioner, men också av gifter samt autoimmuna reaktioner, det vill säga att immunförsvaret reagerar felaktigt och angriper kroppen.
Symtom
Symtom på hepatit med okänd orsak kan vara att hud och ögonvitor blir gulaktiga (gulsot). De rapporterade fallen har ibland också haft kräkningar, diarré, blek avföring och illamående.
