Regeringsbeslut: Apkopper klassas som allmänfarlig sjukdom

CET: 15.20

Regeringen har vid ett regeringssammanträde idag beslutat klassa sjukdomen Apkoppor som en allmänfarlig sjudom.

Under våren har ett flertal fall av Monkeypox-viruset påträffats hos människa i flera länder i Europa. Igår meddelade Folkhälsomyndigheten att en man i Stockholm insjuknat i Apkopper med relativt milda symtom.

Även om det är ovanligt med dödsfall finns det exempel på där personer avlidit i Apkoppor. Någon känd behandlingsmetod finns i nuläget inte utan man får låta kroppen läka ur viruset. Apkoppor sprids främst genom nära kontakt via kroppsvätskor man kan också spridas som droppsmitta om man hostar eller nyser.

Enligt flera experter ska man i nuläget inte känna någon oro för att bli smittad. Sjukdomen är ovanlig och de flesta blir helt friska efter en infektion.

FoHM begär att apkoppor klassas som en samhällsfarlig sjukdom – första fallet i Sverige

CET: 13.47

Igår berättade WHO att man identifierat flera fall av den ovanliga sjukdomen apkoppor på flera håll i Europa. Idag meddelar Folkhälsomyndigheten (FoHM) att man fått rapport om ett konstaterat fall i Sverige. Som en följd av det har FoHM begärt att regeringen skyndsamt ska klassa apkoppor som en allmänfarlig och anmälningspliktig sjukdom.

Fakta om apkoppor

Apkoppor, monkeypox, är en mycket ovanlig sjukdom som orsakas av infektion med apkoppsvirus.

Den vanligaste smittvägen är från djur till människa, men det kan i ovanliga fall överföras vid nära kontakt mellan människor.

Sjukdomen förekommer främst i västra och centrala Afrika, fall rapporterade i övriga världen har oftast resekoppling till den regionen.

Sjukdomen ger ofta upphov till utslag, sår och blåsor på huden, symtomen är ofta milda. Feber och svullna lymfkörtlar kan också vara tecken på sjukdomen.

Vid sexuellt överförd smitta kan blåsor på könsorgan och runt analöppning uppstå.

Inkubationstiden, tiden från smitta till att sjukdomen bryter ut, är vanligen 6 till 13 fagar men kan variera mellan 5 och 21 dagar.

Källa: Folkhälsomyndigheten

Texten uppdateras fortlöpande – RED

Nio fall av akut hepatit hos barn

CET: 18.14

Folkhälsomyndigheten (FoHM) har fått rapporter om nio misstänkta akuta fall av inflammation i levern, hepatit, hos barn. Orsaken till den akuta hepatiten är i nuläget okänd. Vårdgivare uppmanas nu att vara uppmärksam på fall med akut hepatit, främst hos barn, där orsaken till sjukdomen inte är klar.

De nu aktuella fallen som har anmälts till Folkhälsomyndigheten, och som Folkhälsomyndigheten har rapporterat vidare till Europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC, rör sig om en form av akut hepatit men utan känd orsak. Fallen har insjuknat under perioden november 2021 till april 2022 och finns spridda över landet. Liknande fall har rapporterats från bland annat Storbritannien, Irland, Nederländerna, Danmark, USA och Japan.

– Att ett barn drabbas av akut hepatit med okänd orsak är mycket ovanligt men förekommer. Folkhälsomyndigheten undersöker om fallen som vi ser nu representerar en ökning av akut hepatit med okänd orsak eller inte, säger statsepidemiolog Anders Lindblom.

Utvecklingen följs noga av Världshälsoorganisationen WHO och av de smittskyddsansvariga myndigheterna i medlemsländerna, i Sverige Folkhälsomyndigheten. Fallen utreds för att se om det finns någonting gemensamt som kan förklara orsaken till sjukdomen.

– Folkhälsomyndigheten har informerat vården i Sverige om utvecklingen för att uppmärksamma på patienter med symtom som behöver utredas som misstänkt fall av hepatit med okänd orsak, säger statsepidemiolog Anders Lindblom.

Huvudhypotesen är att det rör sig om infektion med adenovirus, men det är ännu inte fastställt. Adenovirus är en stor grupp virus som kan orsaka både luftvägs- och tarminfektioner. Infektion med adenovirus är vanliga, men allvarliga infektioner är mycket ovanliga.

Det finns olika varianter av virusorsakad hepatit, de benämns från A till E och har främst gemensamt att de ger symtom från levern som yttrar sig på olika sätt.

Vid fall av hepatit utreds om den orsakas av något av de kända virus som ger upphov till hepatit, i första hand hepatit A, B, C och E (hepatit D förekommer endast tillsammans med hepatit B), men hos barn även EBV (Epstein-Barr virus) och CMV (Cytomegalovirus). Utöver det finns hepatiter som orsakas av andra infektioner, men också av gifter samt autoimmuna reaktioner, det vill säga att immunförsvaret reagerar felaktigt och angriper kroppen.

Symtom

Symtom på hepatit med okänd orsak kan vara att hud och ögonvitor blir gulaktiga (gulsot). De rapporterade fallen har ibland också haft kräkningar, diarré, blek avföring och illamående.

Allvarlig virusvariant av blödarfeber kan nå Sverige

CET: 14.34

En allvarlig variant av blödarfeber kan snart nå Sverige. Varianten är Krim-Kongo är ett virus som sprids av fästingar och som fått fäste i Europa, det säger professorn i virologi Ali Mirazimi, vid Karolinska Institutet. Viruset finns i ett 4o-tal länder i bland annat Centralasien, Mellanöstern och Afrika. Sedan tidigare finns det även i Grekland och i Östeuropa.

Att Krim-Kongo-varianten fått fäste i Europa tros ha med att vi fått ett varmare klimat. Ännu så länge har inte varianten påträffats i Sverige men i de europeiska länder där den påträffats har den snabbt fått fäste och spridit sig till andra områden.

Fakta om Krim-Kongo

På Folkhälsomyndighetens (FoHM) hemsida kan man läsa mer om virusvarianten men vi ger här en kort överblickande sammanfattning (Källa FoHM) .

Krim-Kongo sprids via fästingbett och kan orsaka blödarfeber (hemoraragisk feber) med hög dödlighet. Sjukdomen förekommer i Afrika, Asien, Mellersta östern, Sydosteuropa och Spanien. Andra benämningar på sjukdomen är CCHF, Crimean-Congo och haemorragic fever.

Viruset orsakas av nairovirus som tillhör familjen bunyaviridae.

Människor smittas via bett av fästingar av arten hyaloma. Fästingarna biter ofta tamboskap som häst, kor, får och getter. Djuren får inte sjukdomssymptom.
Smittan kan även överföras via infekterat blod och vävnad både från djur, till exempel vid slakt och från människa i vårdmiljö.

Symtom och komplikationer

Den drabbade insjuknar med feber, muskelvärk, huvudvärk, bukvärk ledsmärtor och kräkningar. Därefter kan blödningar från hud och kroppsöppningar uppkomma. Dödligheten kan vara så hög som trettio procent.

Inkubationstid varierar mellan 1-13 dagar.

Diagnostik och behandling

Diagnosen ställs genom detektion av virusets arvsmassa med molekylärbiologiska metoder. Senare i sjukdomsförloppet kan virusspecifika antikroppar påvisas i blod från patienten.

Specifik behandling saknas annat än experimentella läkemedel som används i utbrottssituationer. Vården inriktas på att behandla patientens symtom.

Förebyggande åtgärder

Skydda dig mot fästingbett även vid utlandsresa.

Familjemedlemmar och sjukvårdspersonal bör alltid vara noga med att undvika kontakt med blod och kroppsvätskor. Strikt skyddsklädsel krävs vid vård av sjuka personer.

Det finns inget tillgängligt vaccin.

Åtgärder vid inträffade fall eller utbrott

Krim-Kongovirusinfektion klassas enligt smittskyddslagen som samhällsfarlig sjukdom, och inträffade fall ska anmälas till smittskyddsläkaren och till Folkhälsomyndigheten.

Om man misstänker högsmittsam blödarfeber ska extra smittskyddsåtgärder vidtas och patienten provtas och vårdas på isoleringsavdelning. Vid positivt prov ska patienten flyttas till en högisoleringsavdelning.

Om transport av höginfektiöst prov till Folkhälsomyndigheten

Kommentar

Sjukdomens namn kommer av att sjukdomen upptäcktes på Krim 1944 och viruset isolerades i Kongo 1956.

1177 Vårdguiden

Privatpersoner hänvisas till 1177 Vårdguiden för rådgivning och hjälp vid sjukdom: 1177.se Vårdguiden

När du vill ringa 1177 och är hörselskadad, döv eller har talsvårigheter

Teckenspråk och syntolkad information om covid-19 (krisinformation.se)

Välj analysmetod

CCHF-virus (Crimean Congo Hemorrhagic Fever virus, Krim-Kongo blödarfebervirus)

Relaterade sidor

Statsministern kallar till pressträff – väntas slopa alla pandemirestriktioner

CET 07.31

Statsminister Magdalenar Andersson kallar till pressträff klockan 08.15, där hon tillsammans med Folkhälsomyndighetens generaldirektör, Karin Tegmark Wisell, väntas meddela att pandemirestriktionerna upphör.

Pandemirestriktionerna infördes till 11 mars 2020 sedan COV-SARS-viruset covid-19 utvecklat sig till en global pandemi.

Covid-19 kan snart klassas som icke samhällsfarlig

CET 00.20

Expressen TV:s intervju med Anders Tegnell

Stadsepidemiolog Anders Tegnell, sade i en intervju igår kväll med Expressen TV, att covid-19 snart kan komma att klassas om till en icke samhällsfarlig sjukdom. Just nu för man samtal med regeringen om när en sådan omklassning kan ske.

Vi pratar dagar eller veckor –

säger Anders Tegnell, stadsepidemiolog.

En stor del av befolkningen genomgår just nu infektion i någon av varianterna av omikron. Den senaste veckan har över 500.000 testat positivt för covid-19. I Sverige följer smittoutvecklingen den som andra länder har eller har haft. Och allt fler länder i Europa tar nu bort restriktionerna och klassar covid-19 som en endemisk smitta.

Regeringen meddelade förra veckan att pandemilagen kommer att tas bort den 9 februari, det vill säga nästa vecka. Till detta kommer att den nya varianten omikron och dess undervarianter visat sig var mycket milda för de som infekteras. Antalet som vårdas på sjukhus för covid är totalt sett mycket lågt och beror oftast på att man har andra allvarliga underliggande sjukdomar.

I eftermiddags meddelade Folkhälsomyndigheten att man sänker intervallet mellan 2 och 3:e vacccindosen så att det är möjligt att få den redan efter tre månader.

Lättade restriktioner i Danmark och Sverige inom de närmsta veckorna

CET 03.56

Danmark väntas inom kort avskaffa samtliga restriktioner kopplade till covid-pandemin. Orsaken är att en mycket stor del av befolkningen antingen har genomgången infektion i de två omikronvarianterna BA.1 och BA.2, och att en väldigt hög andel av den danska befolkningen är vaccinerade med 2 eller 3 doser. Även i Sverige tror Folkhälsomyndigheten (FoHM) att det kan vara möjligt att lyfta åtminstone en del av de restriktioner som så sent under onsdagen förlängdes med ytterligare två veckor.

Om Sverige följer det mönster man har sett i Sydafrika, Storbritannien och Danmark kan pandemin snart övergå i en endemi, alltså en inhemsk smitta. I de länderna har man först sett en exceptionell snabb smittspridning bland stora delar av befolkningen. Symtomen har varit relativt milda. Få har var så sjuka att de behövt slutenvård eller IVA. Ännu färre har avlidit. Av de som fått två vaccindoser eller som nyligen haft en genomgången infektion av delta har omikron gett milda symtom. I många fall har de infekterade varit asymtomatiska.

Det är ännu för tidigt att ta ut glädjen. En ny variant kan mycket väl komma som vi saknar immunitet för. Stora delar av världen saknar fortfarande vaccin och i många länder är vaccinationsviljan inte så stor som man skulle önska. Intensiva kampanjer mot vaccinering drivs också på många håll som i bl a Sverige och USA.

Undervariant till omikron – BA.2 – tar fart i Danmark

2022-01-24 – Uppdaterad CET 15.35

En undervariant, BA.2, till omikron (BA.1) har tagit fart och står nu för hälften av alla smittade i Danmark det senaste dygnet. Totalt registrerades drygt 42.000 konstaterade fall av omikron varav alltså cirka hälften var av den nya undervarianten. Totalt vårdades 813 personer på IVA för covid i landet.

BA.2 har även konstaterats i en del fall i Skåne men här handlar det om ett relativt fåtal fall.

Den senare varianten tros vara bättre på att kringgå immunförvaret.

Pressmeddelande från SSI Danmark

MSB varnar för störningar i värme- och elleveranser vid kraftigt ökad smittspridning

2022-01-15 CET 22.14

Smittspridningen av omikron ökar nu allt snabbare och i Folkhälsomyndighetens (FoHM) värsta scenario smittas i slutet på januari nära 70.000 personer dagligen, när smittan når sin topp. Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) varnar nu för stora störningar i fjärrvärme- och eldistribution om smittspridningen följer FoHM:s värsta scenarios.

Statsepidemiolog Anders Tegnell underströk i en intervju med TV4 Nyheterna tidigare i veckan att, Covid-19 är alltjämt en samhällsfarlig sjukdom. Främst inte på grund av hur svårt sjuk man blir utan hur lätt den smittar därmed påverkar de arbetsföra grupperna i samhället.

Nuläge

Vid pressträffen på torsdagen redovisade myndigheten en fortsatt snabb smittspridning. Läget i sjukvården och inom den kommunala hemtjänsten och hemsjukvården blir på många håll allt mer ansträngt för varje dag som går. Flera sjukhus och regioner befinner sig i stabsberedskap eller förstärkningsläge men inte på grund av antalet svårt sjuka utan för att viktiga personalgrupper sjuka och inte så lätt kan ersättas med annan personal.

En tredjedel vårdas för andra sjukdomar

I FoHM:s statistik över personer som får slutenvård på sjukhus för covid-19 har det framkommit att cirka en tredjedel vårdas för en annan primärsjukdom t ex ben- eller armbrott. FoHM har kommenterat saken sedan flera regioner haft synpunkter på statistiken som de menar inte speglar den verkliga situationen. FoHM menar ändå att dessa patienter är mer vårdkrävande på grund av de skyddsåtgärder som personalen måste vidta för sig själv och andra patienter.

Scenarier för fortsatt spridning – interimrapport januari 2022

MSB varnar för störningar i fjärrvärme- och elleveranser – Göteborgs-Posten.

Omikron den vanligaste covid-varianten sedan vecka 51

CET 08.40 – Uppdaterad: CET 18.38

Antalet fall av omikronsmitta fortsätter att stiga snabbt och är nu den mest spridda varianten sedan veckan 51 förra året. Det visar ny statistik från Folkhälsomyndigheten (FoHM).

Den 12 januari kommer nya restriktioner och rekommendationer att träda i kraft för att försöka hålla smittspridningen i schack så att inte sjukvården når en punkt där situationen blir alltför utmanande.