Hälsa- och sjukvården utsattes för 1.039 cyberattacker det senaste halvåret, enligt cybersäkerhetsbolaget Checkpoint. Attackerna har bl a drabbat larmanordningar som äldre och funktionshindrade fått installerade för att kunna larm personal i nödsituationer. Andra attacker har riktat sig mot sjukhusens hemsidor genom att förövarna utför överbelastningsattacker. Åter andra IT-incidenter handlar om s k spoofing och phishing.
Hyltes trygghetslarm slutade fungera
I Hylte kommun orsakade en cyberattack den 23 mars mot en underleverantör ett allvarligt avbrott i kommunens trygghetslarm. Kommen har beredskap för att hantera en sådan händelse. Man kallade in extra personal, tog kontakt med alla brukare och inrättade ett särskilt nödnummer dit man som brukare kunde ringa om man behövde hjälp. I efterhand har kommunen kunnat konstatera att inga incidenter rapporterats.
Regelbundna övningar
Varje år övar kommunen på ett scenario där en krissituation uppstår i någon samhällsviktig funktion eller tjänst. Förra året var scenariot ett nationellt strömavbrott orsakat av en cyberattack mot elsystemet. Under övningen uppstår olika oväntade händelser som successivt blir allt mer besvärliga att hantera. En av de funktioner som slutade att fungera var just trygghetslarmen.
Genom att man övat på en sådan händelse hade alla den i färskt minne vilket gjorde att man snabbt kunde agera för att säkerställa att alla invånare med trygghetslarm kunde känna sig trygga om de behövde akut hjälp i hemmet.
Personuppgiftsläcka hos leverantören
När leverantören drabbades av cyberattacken konstaterade denne också att personuppgifter hade läckt till angriparen. En sådan händelse är desto svårare att hantera eftersom man som kommun inte har kontroll över skeendet. I Hylte följde man de riktlinjer och rutiner som finns genom att utreda och anmäla händelsen till IMY (Integritetsskyddsmyndigheten). Kommunens egen utredning visade att de personuppgifter som läckt var av låg känslighet ur integritetsskyddssynpunkt.
Specialistfunktioner samordnade riskanalys
När en personuppgiftsincident sker i en kommun involveras flera olika specialist- och stödfunktioner. Det handlar om informationssäkerhetssamordnare, dataskyddsombud, säkerhet- och beredskapsfunktionen, IT, jurist, berörda versamhetschefer och även kommundirektören. Om man misstänker att det skett en personuppgiftsläcka ska man inom 72 timmar anmäla händelsen till IMY från det man fått kännedom om incidenten. Eftersom flera funktioner behöver involveras är tidsfristen relativt tight. Det gäller att ha rätt prioriteringar och alla gör det som behöver göras.
Framgångsfaktorer
Det är viktigt att ha tydliga riktlinjer och rutiner. Nyckelfunktioner behöver få tydliga mandat att agera för att minimera konsekvenserna av en cyberattack. Ensam är inte stark. Sök stöd och hjälp av varandra både inom organisationen och utanför organisationen. Jobbar man i en kommun eller region sök hjälp hos grannkommunen. Och naturligtivs är det viktigt att ta till vara de kompetenser som finns i verksamheten.
Ta reda på fakta. Verifiera! Fatta ett inriktningsbeslut. Agera utifrån vad ni vet men ta samtidigt med osäkerhetsfaktorer. Var beredd att ompröva beslut om ny information framkommer.
Läs mer
Informationssäkerhet, cybersäkerhet och säkra kommunikationer (MSB)
Informationssäkerhet.se (Myndighetsgemensam sida)
CERT.se (IT-incidentberedskap)
Kompetensutveckling
