2023-08-17; kl 17.41

Region Stockholm ansvarar för att hälso- och sjukvården och kollektivtrafiken fungerar även i en krissituation. Oavsett vilken terrorhotnivå som gäller i Sverige arbetar regionen kontinuerligt med beredskap inför allvarliga händelser och samhällsstörningar. Det finns en väl etablerad organisation och planering samt en nära samverkan med myndigheter och övriga aktörer.

– Region Stockholm är och ska alltid vara förberedd på allvarliga händelser och samhällsstörningar, oberoende av terrorhotnivå. Vi är givetvis vaksamma och följer utvecklingen noga. Det finns en stor erfarenhet av att ha hanterat flera allvarliga händelser inom regionen sedan tidigare, säger Rickard Sundbom, administrativ direktör på Region Stockholm.

– Vi arbetar kontinuerligt med vår beredskap både före, under och efter en allvarlig händelse. Det innebär exempelvis utbildning och övning, riskbedömningar inför händelser och evenemang och säkerställande av korrekt säkerhetsutrustning- och rutiner. Vi har även en nära samverkan med andra samhällsaktörer i Stockholms län, inte minst polismyndigheten, säger Rickard Sundbom, administrativ direktör på Region Stockholm.

Så här arbetar Region Stockholm vid en allvarlig händelse

Region Stockholm arbetar efter krisberedskapssystemets principer för krishantering. Dessa principer är ansvarsprincipen, likhetsprincipen och närhetsprincipen. Planer är framtagna för att kunna arbeta före, under och efter en allvarlig händelse eller samhällsstörning i samtliga verksamheter.

Regionens funktion Tjänsteman i Beredskap (TiB) tar emot larm dygnet runt årets alla dagar gällande händelser och stora samhällsstörningar. När allvarliga händelser inträffar finns krisledningsorganisationer på regional och lokal nivå som hanterar händelsen.

Beredskapslägen

Är händelsen allvarlig och av större karaktär beslutas det om att en krisledningsorganisation ska startas. Det beslutas också om vilket beredskapsläge som intas. De tre beredskapslägena inom Region Stockholms hälso- och sjukvård är stabsläge, förstärkningsläge och katastrofläge:

• Stabsläge innebär att en särskild sjukvårdsledning håller sig underrättad om läget, vidtar nödvändiga åtgärder och följer händelseutvecklingen.
• Förstärkningsläge innebär att en särskild sjukvårdsledning vidtar åtgärder för förstärkning av vissa viktiga funktioner.
• Katastrofläge innebär att en särskild sjukvårdsledning vidtar åtgärder för förstärkning av alla viktiga funktioner.

Övning, utbildning och samverkan

I Region Stockholm utbildas och övas samtliga verksamheter på både lokal och regional nivå kontinuerligt. Kris- och katastrofmedicinska utbildningar ges årligen till regionens vårdverksamheter.

Region Stockholm är också medlem i Samverkan stockholmsregionen, SSR, som är en etablerad samverkan mellan aktörer i Stockholmsregionen och som tillsammans ansvarar för att hantera störningar och krissituationer i Stockholms län. Inom SSR sker en kontinuerlig samverkan med aktörerna för att planera beredskapen Stockholms län samt skapa och dela gemensamma lägesbilder.

Text: Region Stockholm

Uppdaterad: 2023-08-17; kl 17.36

Vid en presskonferens idag kl 13 meddelade Säkerhetspolischefen att terrorhotnivån höjs från en 3:a till en 4:a på den femgradiga skalan. Terrorhotnivån förväntas bestå under en längre tid och det är en sammanväg bedömning av de hot som finns i Sveriges omvärld och inom landet som landat i Säkerhetspolisens beslut att höja hotnivån.

Höjningen är inte föranledd av ett enskilt hot utan det är en sammanvägd bedömning hur man bedömer riskerna för att ett hot kan leda till en allvarlig incident.

Hotnivån är ett sätt att tala om för andra myndigheter hur dessa ska anpassa sin beredskap och sina säkerhet med anledning av den höjda hotnivån. Som enskild medborgare har höjningen av hotnivån inte någon praktiskt betydelse. Man behöver inte vara rädd men däremot förberedd på att reagera på sådant som avviker från normalbilden.

Polisen om den förhöjda terrorhotnivån

Polisen har under lång tid arbetat strategiskt med att utbilda och träna poliser i att hantera pågående dödligt våld (PDV). Myndigheten har också på andra sätt arbetat med att successivt stärka förmågan att hantera påfrestningar i samhället som är en följd av ett hårdare klimat i samhället och i omvärlden.

Förstärkt samarbete inom Redex

Polisens samarbete med Säkerhetspolisen mot våldsbejakande extremism förstärks numerärt med medarbetare på nationell och regional nivå i syfte att störa och reducera gruppers och individers möjlighet att genomföra terrorattentat. Verksamheten är brottsförebyggande (Polisen).

Mer om Redex och hur polisen arbetar med anledning av den höjda terrorhotnivån.

Även Försvarsmakten höjer hotnivån

Försvarsmakten skriver på sin hemsida att de följer Säkerhetspolisens bedömning och höjer terrorhotnivån från en 4:a till en 5:a på den femgradiga skalan.

Fördjupning

Höjning av terrorhotnivån till högt hot (Säkerhetspolisen)

Nationellt centrum för terrorhotbedömning (Säkerhetspolisen)

Samverkansrådet mot terrorism (Säkerhetspolisen)

Det är nationellt centrum för terrorhotbedömning som ger säkerhetspolischefen rekommendation om terrorhotnivån och myndighetschefen som beslutar om vilken nivå som ska gälla. Terrorhotskalan går från 1 till 5 där 1 betyder låg eller inget hot och 5 utgör ett akut hot om terrorangrepp.

Terrorhotbedömningen och hotskalan för denna är främst ett verktyg som säkerhetspolisen använder för att andra myndigheter ska anpassa sin förmåga att stå emot ett terrorangrepp genom vidta säkerhets- och beredskapshöjande åtgärder. Det är en strategisk hotskala för det strategiska säkerhetsskyddsarbetet. Vi bör räkna med att hotnivån kommer att bestå över en längre tid vilket sannolikt betyder minst 12 månader.

Åtgärderna görs för att förstärka samhällets förmåga att kontrollera och hantera de oönskade konsekvenserna av en terrorattack. Exempel på sådana åtgärder är att myndigheterna ökar sin förmåga genom att ha fler beslutfattare i beredskap, det kan vara att nyckelpersoner förbereder sig genom att praktiskt och teoretiskt läsa på och igenom rutiner för åtgärder vid en inträffad incident. Kommuner och regioner kan komma att höja säkerheten i vissa verksamheter t ex genom att öka den fysiska bevakningen och försvåra för terrorister genom att sätta upp barriärer som försvårar att genomföra attacker med fordon på offentliga platser. Polisen och gränsskyddet ökar kontrollen av personer som reser in i landet och man ökar också den inre gränskontrollen.

En del av de säkerhets- och beredskapsåtgärder som visats är inte synliga för allmänheten. Exakt vilka åtgärder man vidtar ska inte vara kända för andra än de som arbetar med t ex verksamhetsskyddet. De dolda åtgärderna är ett sätt att förebygga incidenter genom att helt enkelt göra det svårare att genomföra ett terrorbrott. Om incident ändå inträffar ska de skadebegränsande åtgärderna leda till att både samhället i stort och den enskilde skyddas mot konsekvenserna av ett genomfört attentat.

Hur påverkar terrorhotnivån mig?

Egentligen påverkar den inte dig som enskild medborgare alls. Hos myndigheter på alla nivåer finns särskilt utbildad personal som hantera den anpassning som en höjd terrorhotnivå innebär för verksamheten. Dessa rutiner är fastlagda och kan anpassas beroende på omständigheterna.

Fakta: Terrorhotskalan

Hotnivåskalan

Hotnivåskalan är en viktig del av arbetet med att bedöma terrorhotet mot Sverige. Syftet med skalan är att ge en förvarning om hur terrorhotet bedöms se ut under överskådlig tid. Bedömningen görs löpande och baseras bland annat på underrättelser och annan information om aktörers avsikt och förmåga att genomföra attentat. Även omständigheter som kan påverka hotets utveckling som finansiering, rekrytering och radikalisering, oavsett ideologisk utgångspunkt eller drivkraft, vägs in.

Hotnivåskalan består av fem nivåer där den lägsta nivån (1) är inget identifierat hot och den högsta (5) innebär ett mycket högt hot. Varje nivå har ett brett spektra, vilket innebär att variationer kan ske inom respektive nivå. Till exempel innebär förhöjt hot (3) att det finns aktörer med både avsikt och förmåga, dvs. att ett terrorattentat kan komma att ske.

Nivåstegen i hotnivåskalan är följande:

• inget identifierat hot (1)
• begränsat hot (2)
• förhöjt hot (3)
• högt hot (4)
• mycket högt hot (5)