Det är nationellt centrum för terrorhotbedömning som ger säkerhetspolischefen rekommendation om terrorhotnivån och myndighetschefen som beslutar om vilken nivå som ska gälla. Terrorhotskalan går från 1 till 5 där 1 betyder låg eller inget hot och 5 utgör ett akut hot om terrorangrepp.
Terrorhotbedömningen och hotskalan för denna är främst ett verktyg som säkerhetspolisen använder för att andra myndigheter ska anpassa sin förmåga att stå emot ett terrorangrepp genom vidta säkerhets- och beredskapshöjande åtgärder. Det är en strategisk hotskala för det strategiska säkerhetsskyddsarbetet. Vi bör räkna med att hotnivån kommer att bestå över en längre tid vilket sannolikt betyder minst 12 månader.
Åtgärderna görs för att förstärka samhällets förmåga att kontrollera och hantera de oönskade konsekvenserna av en terrorattack. Exempel på sådana åtgärder är att myndigheterna ökar sin förmåga genom att ha fler beslutfattare i beredskap, det kan vara att nyckelpersoner förbereder sig genom att praktiskt och teoretiskt läsa på och igenom rutiner för åtgärder vid en inträffad incident. Kommuner och regioner kan komma att höja säkerheten i vissa verksamheter t ex genom att öka den fysiska bevakningen och försvåra för terrorister genom att sätta upp barriärer som försvårar att genomföra attacker med fordon på offentliga platser. Polisen och gränsskyddet ökar kontrollen av personer som reser in i landet och man ökar också den inre gränskontrollen.
En del av de säkerhets- och beredskapsåtgärder som visats är inte synliga för allmänheten. Exakt vilka åtgärder man vidtar ska inte vara kända för andra än de som arbetar med t ex verksamhetsskyddet. De dolda åtgärderna är ett sätt att förebygga incidenter genom att helt enkelt göra det svårare att genomföra ett terrorbrott. Om incident ändå inträffar ska de skadebegränsande åtgärderna leda till att både samhället i stort och den enskilde skyddas mot konsekvenserna av ett genomfört attentat.
Hur påverkar terrorhotnivån mig?
Egentligen påverkar den inte dig som enskild medborgare alls. Hos myndigheter på alla nivåer finns särskilt utbildad personal som hantera den anpassning som en höjd terrorhotnivå innebär för verksamheten. Dessa rutiner är fastlagda och kan anpassas beroende på omständigheterna.
Fakta: Terrorhotskalan
Hotnivåskalan
Hotnivåskalan är en viktig del av arbetet med att bedöma terrorhotet mot Sverige. Syftet med skalan är att ge en förvarning om hur terrorhotet bedöms se ut under överskådlig tid. Bedömningen görs löpande och baseras bland annat på underrättelser och annan information om aktörers avsikt och förmåga att genomföra attentat. Även omständigheter som kan påverka hotets utveckling som finansiering, rekrytering och radikalisering, oavsett ideologisk utgångspunkt eller drivkraft, vägs in.
Hotnivåskalan består av fem nivåer där den lägsta nivån (1) är inget identifierat hot och den högsta (5) innebär ett mycket högt hot. Varje nivå har ett brett spektra, vilket innebär att variationer kan ske inom respektive nivå. Till exempel innebär förhöjt hot (3) att det finns aktörer med både avsikt och förmåga, dvs. att ett terrorattentat kan komma att ske.
Nivåstegen i hotnivåskalan är följande:
- inget identifierat hot (1)
- begränsat hot (2)
- förhöjt hot (3)
- högt hot (4)
- mycket högt hot (5)