Den 1 oktober skärptes lagen om hemlig dataavläsning (2020:62). I media framställs lagen som att det nu blir fritt fram att avlyssna vem som helst. Det är felaktigt. Men lagen ger långtgående möjligheter att under vissa omständigheter besluta om hemlig dataavläsning utan misstanke om brott. Det är ovanligt för ett land som Sverige att lagstiftaren går så pass långt när det gäller hemliga och integritetskränkande tvångsmedel.
Vad är dataavläsning?
Dataavläsning är när du i realtid eller i efterhand kan analysera kommunikation som skett med ljud, bild och text. Det innebär att vissa utpekade myndigheter som exempelvis Polisen och Säkerhetspolisen har möjlighet att efter beslut av domstol hos begära hos operatör eller kommunikationsplattformar att få ta del av vissa individers kommunikation.
När får hemlig dataavläsning ske?
Hemlig dataavläsning som tvångsmedel får användas först efter beslut av domstol. Och vissa förutsättningar måste vara uppfyllda för att en begäran om hemlig dataavläsning ska beviljas. Det ska handla om mycket grova brott och det ska inte grunda sig på spekulationer eller rykten utan på en konkret misstanke om att det kan komma att utföras ett grovt brott. Exempel på brott där preventiva hemliga tvångsmedel (PHT) kan beviljas är
- mord
- terrorism
- grova vappenbrott
- grov narkotikasmuggling
- grov brott mot lagen om explosiva varor
Brotten ska också vara kopplade till grov organiserad brottslighet eller terrorism. Man kan alltså inte använda PHT som exempelvis hemlig dataavläsning mot en enskild individ som inte är kopplad till någon av dessa kategorier. Hemlig dataavläsning som tvångsmedel kan alltså inte användas som preventiv metod vid mindre allvarliga brott. Det ska dock sägas att polisen har andra hemliga tvångsmedel att tillgå för den individ som planerar ett grovt brott utan att vara kopplad till terrorism eller grov organiserad brottslighet.