Långa väntetider till säkerhetskontrollen väntar Arlandaresenärer i sommar

CET: 15.58

Swedavia och Avarn har stora problem med att hantera resandeströmmarna till Arlanda flygplats säkerhetskontroller. Väntetider på uppåt två timmar har drabbat många resenärer när de tvingas gå igenom två terminaler och därmed två säkerhetskontroller.

Förklaringen tycks till viss del ha med den två år långa pandeminedstängningen. Bolagen tvingades göra sig av med en hel del personal som sedan varit svåra att locka tillbaka. Det i sin tur har tvingat såväl Swedavia som Avarn att rekrytera ny personal. Men då alla nyanställda måste genom gå en bakgrundskontroll hos SÄPO uppstår en flaskhals när myndighetens handläggare gör den kontroll som man enligt lag är tvungen att göra. Ytterligare en förklaring är att man förmodligen tagits på sängen av den stora ökningen av resenärer.

Långa väntetider även i sommar

Swedavia och Avarn försöker på olika sätt att lösa situationen. Swedavia meddelade idag att man från den 15 juni öppnar upp terminal 4. På så sätt slipper resenärerna gå igenom två säkerhetskontroller. Men Swedavia är tydliga med att det inte är säkert att den nu presenterade åtgärden är tillräcklig. Avarn har stora problem med att rekrytera säkerhetspersonal till säkerhetskontrollerna. Det handlar dels om att själva rekryteringen tar tid dels om att den nyanställda personalen ska utbildas. Dessutom måste alla nyanställda klara Säpos bakgrundskontroll eftersom allt arbete vid flygplatsen är säkerhetsklassad.

Var ute i god tid

Som resenär ska man vara ute i god tid om man ska resa från Arlanda. Man bör räkna med minst 2 timmar i säkerhetskontrollen. Ett alternativ till att resa från Arlanda kan vara att istället flyga från Bromma till Malmö eller Göteborg och därifrån ta sig vidare till Köpenhamns flygplats. Alternativt tar man tåget till Köpenhamn där man hoppar av vid Kastrups flygplats.

Regeringsbeslut: Apkopper klassas som allmänfarlig sjukdom

CET: 15.20

Regeringen har vid ett regeringssammanträde idag beslutat klassa sjukdomen Apkoppor som en allmänfarlig sjudom.

Under våren har ett flertal fall av Monkeypox-viruset påträffats hos människa i flera länder i Europa. Igår meddelade Folkhälsomyndigheten att en man i Stockholm insjuknat i Apkopper med relativt milda symtom.

Även om det är ovanligt med dödsfall finns det exempel på där personer avlidit i Apkoppor. Någon känd behandlingsmetod finns i nuläget inte utan man får låta kroppen läka ur viruset. Apkoppor sprids främst genom nära kontakt via kroppsvätskor man kan också spridas som droppsmitta om man hostar eller nyser.

Enligt flera experter ska man i nuläget inte känna någon oro för att bli smittad. Sjukdomen är ovanlig och de flesta blir helt friska efter en infektion.

FoHM begär att apkoppor klassas som en samhällsfarlig sjukdom – första fallet i Sverige

CET: 13.47

Igår berättade WHO att man identifierat flera fall av den ovanliga sjukdomen apkoppor på flera håll i Europa. Idag meddelar Folkhälsomyndigheten (FoHM) att man fått rapport om ett konstaterat fall i Sverige. Som en följd av det har FoHM begärt att regeringen skyndsamt ska klassa apkoppor som en allmänfarlig och anmälningspliktig sjukdom.

Fakta om apkoppor

Apkoppor, monkeypox, är en mycket ovanlig sjukdom som orsakas av infektion med apkoppsvirus.

Den vanligaste smittvägen är från djur till människa, men det kan i ovanliga fall överföras vid nära kontakt mellan människor.

Sjukdomen förekommer främst i västra och centrala Afrika, fall rapporterade i övriga världen har oftast resekoppling till den regionen.

Sjukdomen ger ofta upphov till utslag, sår och blåsor på huden, symtomen är ofta milda. Feber och svullna lymfkörtlar kan också vara tecken på sjukdomen.

Vid sexuellt överförd smitta kan blåsor på könsorgan och runt analöppning uppstå.

Inkubationstiden, tiden från smitta till att sjukdomen bryter ut, är vanligen 6 till 13 fagar men kan variera mellan 5 och 21 dagar.

Källa: Folkhälsomyndigheten

Texten uppdateras fortlöpande – RED

FI förordnar revisor efter it-incident i Swedbank

CET: 10.38

Finansinspektionen (FI) utser en revisor för att kartlägga den it-incident som inträffade hos Swedbank natten mellan 28 och 29 april och som medförde felaktiga saldon på kunders konton.

Förordnandet sker med stöd av 13 kap. 9 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse. Den förordnade revisorn har i uppdrag att kartlägga händelseförloppet som ledde fram till incidenten, hur incidenten hanterades och åtgärdades samt bankens kontroller och beredskap.

Revisorn kommer att dokumentera sina iakttagelser i en rapport till FI. FI beslutar därefter om vidare hantering.

Text: Finansinspektionen

Källa: Finansinspektionen

Kontanter viktig del av din krisberedskap

CET: 10.32

Om svenska banksystemet skulle drabbas av ett långvarigt tekniskt fel, en omfattande cyberattack eller påverkas av ett långvarigt strömavbrott blir uttagsautomaterna strömlösa. Då går det inte att ta ut kontanter. Vad värre är – det går inte heller att betala med kort. Därför bör varje vuxen ha cirka 2.000 kronor i kontanter i olika valörer och valutor. Större sedelvalörer är svårare att växla än mindre så därför bör man undvika 500- och 1000-lappar.

Sverige har kanske ett av världens mest sårbara betalningssystem. Orsaken är att vi varit mycket duktiga på att ersätta kontanter med digitala betalningar via kort, digitala kort och Swish. Men om något händer vårt högteknologiska betalsystem och problemlösningen drar ut på tiden då blir konsekvenserna för den enskilde allvarliga. Och allt tyder på att det bara är en tidsfråga innan vi drabbas av ett långvarigt stopp i betalsystemet. Vi lever sedan några år tillbaka i en värld med en lågintensiv daglig cyberkrigföring. Till detta kommer olika kriminella nätverk som ägnar sig åt ransomware-attacker och andra antagonistiska hot. Till detta kommer att själva operativsystemen som styr servrar och klienter i sig utgör ett allvarligt hot mot driftsäkerheten på grund av att de är bristfälligt utvecklade när de når marknaden. Ytterligare en faktor är att bankernas IT-system är föråldrade. Att utveckla moderna gränssnitt och ersätta de föråldrade systemen med nya anses vara alltför kostsamt, och i vissa fall nära nog omöjligt.

Och samhället behöver trots allt kontanter även om vi ofta tycks tro att de numera inte behövs. Att varje medborgare har en summa kontanter hemma ökar samhällets robusthet och gör oss mer uthålliga om avbrottet i banktjänsterna skulle bli långvarigt.

IMY inleder granskning av Klarna

CET: 22.26

Publicerad: 16 maj 2022Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) har tagit emot ett antal klagomål från bland annat Tyskland och Finland mot Klarnas Checkout-tjänst och har nu därför inlett en tillsyn av bolaget.

IMY har tagit emot ett antal klagomål som rör Klarnas Checkout-tjänst. Klagomålen rör hur tjänsten hämtar och fyller i personuppgifter efter att köparen endast har fyllt i någon viss personuppgift. Vissa av klagomålen kommer från svenska användare medan andra klagomål kommer från användare i Tyskland och Finland.

– Dataskyddsförordningen, GDPR, stärker enskildas rättigheter. Bland annat har enskilda rätt att lämna in klagomål till sin nationella dataskyddsmyndighet. Sedan början av 2021 har IMY ett stort fokus på att utreda klagomål från enskilda, säger Ana Maria Orellana Zamorano, som deltar i granskningen av Klarna.

IMY ställer frågor till Klarna om sammanlagt tolv klagomål för att utreda om behandlingen av personuppgifter i samband med autoifyllnad av personuppgifter i Checkout-tjänsten är förenlig med bestämmelserna i dataskyddsförordningen. 

Text: IMY

Källa: IMY

Explosion vid Östersunds flygplats

CET: 15.22

En explosion har inträffat vid Östersunds flygplats. Det ska vara en bränsletank som av någon anledning exploderat. På platsen har bl a polisflyget sin hangar men orsaken till explosionen är oklar.

Enligt räddningstjänsten ska branden nu vara släckt men man stannar kvar en stund för att säkerställa att branden inte tar sig igen. Ingen person skadades i samband explosionen. Händelsen kommer att utredas av myndigheterna.

Tonåringar misstänks för mordförsök – placerade ut fjärrutlöst sprängladdning

CET: 22.59 – Uppdaterad: 2022-05-11; kl 12.08

Foto: RAPS News (Arkivbild)

Minst tre tonåringar har anhållits av polisen som misstänkta för mordförsök. Ytterligare en person har frihetsberövats och har medtagits för förhör. Polisen larmades vid 19.30-tiden igår kväll, tisdag, om ett misstänkt farligt föremål. Polisen kunde snabbt konstatera att föremålet kunde vara farligt och begärde då polisens nationella bombskyddsenheter till platsen. När bombteknikerna anlände påbörjades dels en teknisk undersökning dels arbetet med att oskadliggöra det som skulle visa sig vara en sprängladdning med fjärrutlösning.

Under cirka fem timmar spärrades gator och områden av och poliser och ordningsvakter posterades ut runt centralstationen, Klaratunneln, Centralbron och Tegelbacken vilket skapade en mycket besvärlig trafiksituation i centrala Stockholm. Vid 23-tiden hördes enligt en frilansfotograf på platsen en kraftig smäll i samband med att bombskyddet oskadliggjorde föremålet.

På onsdagens morgon meddelade polisen på sin hemsida att sammalagt fyra personer frihetsberövats. Tre av har anhållits som misstänkta för mordförsök. Ytterligare en person medtogs till förhör.

Nio fall av akut hepatit hos barn

CET: 18.14

Folkhälsomyndigheten (FoHM) har fått rapporter om nio misstänkta akuta fall av inflammation i levern, hepatit, hos barn. Orsaken till den akuta hepatiten är i nuläget okänd. Vårdgivare uppmanas nu att vara uppmärksam på fall med akut hepatit, främst hos barn, där orsaken till sjukdomen inte är klar.

De nu aktuella fallen som har anmälts till Folkhälsomyndigheten, och som Folkhälsomyndigheten har rapporterat vidare till Europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC, rör sig om en form av akut hepatit men utan känd orsak. Fallen har insjuknat under perioden november 2021 till april 2022 och finns spridda över landet. Liknande fall har rapporterats från bland annat Storbritannien, Irland, Nederländerna, Danmark, USA och Japan.

– Att ett barn drabbas av akut hepatit med okänd orsak är mycket ovanligt men förekommer. Folkhälsomyndigheten undersöker om fallen som vi ser nu representerar en ökning av akut hepatit med okänd orsak eller inte, säger statsepidemiolog Anders Lindblom.

Utvecklingen följs noga av Världshälsoorganisationen WHO och av de smittskyddsansvariga myndigheterna i medlemsländerna, i Sverige Folkhälsomyndigheten. Fallen utreds för att se om det finns någonting gemensamt som kan förklara orsaken till sjukdomen.

– Folkhälsomyndigheten har informerat vården i Sverige om utvecklingen för att uppmärksamma på patienter med symtom som behöver utredas som misstänkt fall av hepatit med okänd orsak, säger statsepidemiolog Anders Lindblom.

Huvudhypotesen är att det rör sig om infektion med adenovirus, men det är ännu inte fastställt. Adenovirus är en stor grupp virus som kan orsaka både luftvägs- och tarminfektioner. Infektion med adenovirus är vanliga, men allvarliga infektioner är mycket ovanliga.

Det finns olika varianter av virusorsakad hepatit, de benämns från A till E och har främst gemensamt att de ger symtom från levern som yttrar sig på olika sätt.

Vid fall av hepatit utreds om den orsakas av något av de kända virus som ger upphov till hepatit, i första hand hepatit A, B, C och E (hepatit D förekommer endast tillsammans med hepatit B), men hos barn även EBV (Epstein-Barr virus) och CMV (Cytomegalovirus). Utöver det finns hepatiter som orsakas av andra infektioner, men också av gifter samt autoimmuna reaktioner, det vill säga att immunförsvaret reagerar felaktigt och angriper kroppen.

Symtom

Symtom på hepatit med okänd orsak kan vara att hud och ögonvitor blir gulaktiga (gulsot). De rapporterade fallen har ibland också haft kräkningar, diarré, blek avföring och illamående.

GDPR-direktivet ger ingen absolut rätt till insamlade personuppgifter

Vi har nu levt med GDPR-direktivet i några år och under tiden har vi även fått en nygammal myndighet med ett bredare och tyngre uppdrag än tidigare, Integritetsmyndigheten (IMY). Denna myndighet har också fått kraftfulla sanktionsverktyg som har skrämt slag på många personuppgiftsansvariga.

Att GDPR ligger högt på företagens och myndigheters agenda märks tydligt i de anmälda personuppgiftsincidenter som varje vecka strömmar in till IMY. Lagen är tydlig med att blotta misstanken om att en personuppgiftsläcka kan ha inträffat måste anmälas till myndigheten.

Även hos allmänheten finns en stor medvetenhet om GDPR-lagen. Men har inte koll på när personuppgiftslagen och GDPR är tillämpliga. Många missförstår vad GDPR-direktivet innebär när det kommer till att få ut insamlade personuppgifter från t ex en arbetsgivare. En ganska stor del av de anmälningar som kommer till IMY är rena okynnesanmälningar som helt saknar grund.

En av de vanligare anmälningarna till IMY är när anställda eller uppdragstagare anmäler sin arbetsgivare eller uppdragsgivare för att de lagrar vissa typer av uppgifter.

Vilka uppgifter om dig får en arbetsgivare eller uppdragsgivare registrera?

Arbetsgivare och uppdragsgivare har ett legitimt behov av att registrera vissa personuppgifter om dig. Enligt lagen ska insamling av personuppgifter vara sakligt grundad i den egna verksamheten och nödvändig i förhållande till syftet som uppgifterna samlades in för. Vilket behov arbetsgivaren har av uppgifterna och vad de ska användas till måste alltså vara klart redan vid insamlingen. Det innebär att uppgifter aldrig får samlas in slentrianmässigt, för att de kan vara ”bra att ha”, eller omfatta fler personuppgifter än vad som faktiskt behövs.

Uppgifter om hälsa är en så kallad känslig personuppgift som har ett särskild skydd enligt dataskyddsförordningen. Uppgifter om t ex vaccination är en uppgift om hälsa. Utgångspunkten är att behandling av sådana personuppgifter är förbjuden. Det krävs särskilda skäl för sådan personuppgiftsbehandling. Det kan vara krav enligt lagstiftning, kollektivavtal eller motsvarande. Om sådana särskilda skyldigheter i arbetsgivarens verksamhet saknas är det inte tillåtet att registrera uppgifter om hälsa. Arbetsgivaren måste då finna ett annat stöd för sin behandling av känsliga personuppgifter.

Vilka uppgifter kan begäras ut?

Vilka uppgifter du kan få ut regleras i artikel 57.1 f i i Dataskyddsförordningen (GDPR). Det finns också en prejudicerande dom från Kammarrätten i Göteborg den 17 september 2019 med målnummer 1677-19. Innan du gör en anmälan till IMY kan det vara bra att först läsa på dataskyddsförordningen och läsa domen från Kammarrätten. Du kan också besöka IMY:s hemsida där man besvarar vanliga frågor eller ringa myndigheten.

En arbetsgivare eller uppdragsgivare är skyldiga att lämna ut en begriplig sammanställning av de register där dina personuppgifter förekommer. Den personuppgiftsansvariga ska också kunna ange för vilka ändamål uppgifterna samlats in. Om du anser att någon uppgift är felaktig kan du begära att uppgiften rättas. Du har alltså ingen självständig eller absolut rättighet att få kopior eller skärmbilder ur varje register där dina personuppgifter finns. Personuppgiftsansvariga kan välja att maska vissa uppgifter om det finns särskilda skäl. Personuppgiftsansvariga måste ha stöd i dataskyddsförordningen för att kunna göra det. Det kan t ex vara att de inverkar menligt på andras rättigheter och friheter (artikel 15.4). Det kan finnas vissa undantag i nationell lagstiftning som medger att undantag kan göras från kopian om personuppgifter (se lag 2018:18) med kompletterande bestämmelser i till EU:s dataskyddsförordning 5 kap, §§1-2. Det medför att personuppgiftsansvariga kan ta bort viss information (maska) innan uppgifterna lämnas ut till den registrerade.